Hedwig utbytesstudent i USA 09/10

Okej, dags för en liten uppdatering.

Jag blev alltså hämtad av min värdmamma och en annan utbytesstudent(som också ska bo i min familj) på vårat hotell. De var en aning försenade för det hade varit en massa strul, men de kom tillslut och vi satte oss i bilen på väg till Middletown. Min värdmamma, Carie, var jätteskön, snäll och avslappnad. Skämtade och pratade mycket, så allt kändes bra! När vi kom till våran stad, var Carie tvungen att jobba, så hon släppte av oss hos sina föräldrar. De bodde väldigt nära oss. När vi kom dit var båda mina värdsyskon där, Mary och Kitty, där som är 5 och 9 år. Två andra utbytesstudenter, som bodde där, var också där. Ola och Aown, från Norge och Pakistan. De var ungefär lika gamla som mig. Sen var det lite annat folk där också. Alla var i alla fall supersnälla och trevliga och allt kändes bra! Lite senare åt vi middag och sen var det hemfärd. 

Huset var väl sådär om jag ska vara helt ärlig. Såååååå mycket saker överallt, jag blir nästan galen när jag tittar på allt, Som tur var bor jag och den belgiska utbytesstudenten på vinden, så vi har en ”våning” för oss själva, och den är den skönaste för det är inte saker överallt. Det jobbiga är också att det är heltäckningsmatta typ i hela huset förutom i köket och i badrummet, så det blir så smutsigt, allt liksom samlas i mattorna. Så dammsög hela vinden typ andra dagen. Suck, det ska väl inte JAG behöva göra. Aja, vad gör man inte för att trivas?

Lite senare var det i alla fall ett välkommsmöte med alla studenter i mitt område. Där skulle alla presentera sig och vi fick reda på en massa regler och att på Halloween MÅSTE alla klä ut sig. De har till och med speciella affärer här bara för Halloween kläder. Haha! Alla familjer skulle också fotograferas med sina utbytesstudenter. Självklart skulle vi hålla upp en bild på den amerikanska flaggan framför oss. Kom igen, så amerikanskt att man nästan spyr!

När vi sen var hemma packade jag upp och fixade lite i sovrummet. Två killar från gatan kom över till oss så vi satt och snackade lite.

Nästa dag var det lördag och dags för min första frukost. Jag säger bara en sak; första intrycket var INTE det bästa. Fyyy, våfflor med chokladbitar i med sirap över. Usch! Jag bytte ut det mot mjölk och flingor som var ganska nyttiga, och det var helt OK. Under dagen hände det inte så mycket, åt lunch på ett café typ. Lite dåligt av min värdmamma att inte visa mig runt… Efter middagen träffade jag och Lily(belgiska tjejen) de två killarna på gatan och umgicks. Det var trevligt och de är jättesnälla och roliga.

Idag har vi varit i shopping centret för första gången. Vi började med att äta lunch på en restaurang. Jag åt en stooor hamburgare. Förstår inte hur jag fick i mig hela. Lily tog en sallad, ni anar inte vad stor den var. Titta på bilden som jag har lagt upp. Sen gick jag och Lily och shoppade lite, och resten av familjen fixade lite andra saker. Shoppingen var faktiskt riktigt bra. Det fanns mycket. American Eagle, Hollister, Victoria’s Secret, Forever 21, Macy’s, H&M, Aerie, Tommy Hilfiger, och en massa andra affärer som jag inte kommer igåg namnet på. Så jag shoppade lite olika saker plus det bästa av allt - min nya amerikanska mobil. Finns en aning mer än vad den finns i Sverige. Och allt är så mycket billigare. Men eftersom att jag bara ska vara här ett år köpte jag en Pre Paid-telefon som man kallar det här. Typ som kontantkort, tror jag..? Hur som helst så är det en sån där telefon med tangentbord, fast man fäller inte upp den eller något. Hela mobilen plus att ringa för 150 dollar, kostade ca 200 dollar. Vilket är typ 1700 eller något. Hemma skulle det säkert kosta 6000, så det var ett kap. Snygg är den också. Och den kan användas hemma!

Efter shoppingen drog vi hem och jag drack vattnet här för första gången. Typ druckit cola, nyttigt va? Men fyyyy vad det var äckligt. Smakade typ klor, ni svenskar ska vara glada för erat vatten. Från och med nu blir det vatten på flaska. Tror jag ska ta en promenad till 7eleven som är en promenad härifrån. Inköp för frukosten behövs också!

Juste, mitt nya nummer är 845-800-8515. Jag undrar om det är billigare för er att smsa det eller min svenska telefon. Jag kommer antagligen ha min svenska mobil också tills pengarna på den tar slut.

På onsdag börjar skolan vilket jag ser fram emot. Dags att komma in i den amerikanska andan nu. Såsom skolsporter… Alldeles för lat just nu. Det ska bli kul att se hur alla är och att ha mer att göra på dagarna. Eftersom att jag inte har bil kan jag ju inte göra så mycket. Men imorgon ska vi till skolan och välja kurser och skolsporter. Skriver mer imorgon om hur det gick! Måste sluta nu, tror det är middag.

Nu blev det här ett väldigt långt inlägg, men men, man har ju mycket att berätta!



P&K/H

Imorgon lägger jag upp bilder från idag och imorgon. Ha det bäst tills dess!

Love, Hedwig

Hej igen!

Nu har jag varit på fastlandet ett ganska bra tag och  har både hunnit äta, fått hotellrum och och sola lite vid poolen. När vi skulle äta fick jag det verkligen bevisat för mig att portionerna är stört stora. Jag tittade på menyn och bestämde mig för panpizza. Jag var hungrig men ändå inte sugen på en stor vanlig pizza så panpizza var ju perfekt. Small eller large? Large lät bra. Small är ju bara en liten slize som man käkar på typ 5 tuggor. Så när jag beställde sa jag att jag ville ha en large. Då tittade hon på mig och sa; "are you sure, they are very big". Så det blev en small som var lika stor som våra vanliga här hemma och samtidigt dubbelt så tjock. Jag åt lite mer än hälften... Snacka om valuta för pengarna.

Men allt känns verkligen jättebra och alla andra studenter är verkligen hur trevliga som helst! Klockan är sju på kvällen men egentligen är den ett för mig vilket gör att jag är väääldigt trött nu... Tror jag ska gå och lägga mig snart så att jag är superpigg för våran dag på Manhattan imorgon. Sjukt taggad. Ska bli lite guidade turer men mest av det bästa - shopping!!! Har många saker som jag behöver köpa, eller snarare VILL köpa... Och dem sakerna tycker jag faktiskt att jag förtjänar!

Det känns fortfarande inte som att jag ska vara borta ett år, snarare känns det som en språkresa. Är både svenska, danska och norska här vilket är kul! Men jag är hur taggad som helst nu på mitt utbytesår, speciellt när jag pratar med alla andra och alla är lika "excited" som mig!

Allt under dagen efter flygningen har gått jättebra, förutom ett litet missförstånd på hotellet när personalen trodde att jag var en kille... Hmm... Tydligen låter namnet Hedwig killigt. Så eftersom att jag inte fick bo meden kille så skulle jag antingen få bo ensam eller dela säng med en annan. Men som tur var löste sig allt och delar nu rum med två jättesnälla svenska tjejer, Marianna och Emelie.

Vädret här är sjukt varmt och fuktigt. Inte rätt väder för jeans, converse och stickad tröja som jag hade när jag kom hit. Men jag klagar verkligen inte. Ser fram emot morgondagen och resten av mina USA-dagar!

Visst är ni lite avundsjuka på mig?

Love, Hedwig


                                                 

M&M, tänker på er hela tiden..

Hej,

Nu sitter jag här på planet och har det så sjukt tråkigt. Det är timme kvar på flygresan och jag har ont i hela kroppen. Jag har inte heller kunnat sova för att min nacke värker. Jag sitter också i mitten, i MITTENGÅNGEN vilket gör att det blir väldigt svårt att komma ut utan att grannen måste flytta på sig. Man tackar som har en liten tv-skärm framför sig och ett dussintals filmer att välja emellan. Jag har hitills sett Batman begins, Sunshine cleaner och 17 again. Men nu har jag dock ont i öronen på grund av de hårda hörlurarna! Kunde denna flygresa bli bättre?!

Hursomhelst så sa jag hejdå till familjen för typ 5 timmar sedan. Alla var med på Arlanda, pappa, Maria, Lovisa, Klara och Arvid. Jag kommer verkligen att sakna dem. Det gick faktiskt ganska bra att säga hejdå. Självklart blev det tårar men eftersom att incheckningen tog så lång hade vi lite bråttom till gaten så det blev ett ganska snabbt avsked. Vilket nog var bra eftersom att jag hatar avsked...

Ett litet tag senare satt jag på planet. Skrev några sista sms till kompisar och familjen. Jag kom också på att familjen ju hade skrivit i min gästbok som jag fått av Sandra och Michaela på min avskedsfest, så jag satte mig och läste allt. Det var sjukt kul att läsa allt de hade skrivit, jag har fan inte en normal familj...

Innan jag åker till min familj, i Middletown, NY, där jag hamnat, ska jag tillsammans med ca 20 andra utbytesstudenter vara i New York knappt tre dagar. Det känns verkligen jätteskönt och tryggt att ha 20 andra tjejer och killar som ska göra exakt samma sak som en själv och som man kan vara nervös tillsammans med.

Nu ska vi snart landa så jag måste stänga av datorn. Skriver igen så fort vi är på hotellet.

Saknar er alla redan,

Hedwig

Jag kan inte fatta att jag flyttar om några timmar. Flyttar från allt som jag är van vid. Alla vänner, familjen, vardagen som jag har haft ända sedan jag föddes, allt! Jag kan verkligen inte fatta det. I flera, flera månader har jag gått runt och tänkt att "om några månader flyttar jag" men det har alltid känns så långt bort. Som om att jag aldrig skulle komma till den dagen. Men nu är den här och det känns nästan precis likadant som det gjorde för 3 månader sen... Visst, jag är nervös och samtidigt jätteivrig, men inte alls så nervös och ivrig som jag borde vara! Jag förstår verkligen inte varför. Jag är inte alls den där "tuffa" tjejen som många tror att jag är för att jag är så lugn över hela min situation. Jag gillar trygghet, och min resa är ju egentligen allt annan än trygg, vad som helst kan ju faktiskt hända som jag till stor del måste ta itu med själv...

Så nu sitter jag här, med datorn framför mig i min säng, här hemma i tryggheten, som jag ska lämna imorgon. Men jag tror jag vet varför jag är så lugn. Det är för att jag VET att jag kommer få det toppenbra, jag kommer att ha det superkul och det kommer vara så otroligt annorlunda men mest roligt att leva ett helt nytt liv med helt nya människor i 10 hela månader!!! Jag vet ju också att allt jag har här hemma kommer att finnas kvar när jag kommer hem, däremot finns inte ett High School-år kvar föralltid... Så det här är en "once in a life-time" händelse som jag måste utnyttja och som jag redan vet att jag inte kommer ångra. För ingen som har gått samma väg som mig har ångrat sig, så varför skulle då jag göra det?

Det som kommer bli otroligt jobbigt är när jag fattar allt det här... Att jag faktiskt inte längre bor i samma land som mina kompisar och min familj. Jag kan inte längre gå på promenader med Lena, prata i telefonen med Malin, fika med Miranda, träffa Linnea och Vera i skolan eller äta middag med familjen. Allt detta får jag räkna bort i ett år, och det ska jag säga er, kommer att bli otroligt svårt. Jag kan bara tänka mig hur otroligt många gånger jag kommer gråta mig till söms på grund av att jag saknar alla så mycket! Jag har så otroligt många underbara kompisar som jag alla kommer att sakna enormt, det vet ni! 

 Nu är det dags för mig att avsluta mitt första men inte sista låååånga inlägg och börja göra mig iordning för en sista natt i Sverige på länge. Jag undrar om jag ens kommer att kunna somna, det har varit så otroligt mycket tänkande de senaste dagarna... 

Jag ska försöka skriva ett Word-dokument när jag sitter på planet imorgon så klistrar jag in det i bloggen sen.

Hedwig